Castle of Courcelles-le-Roy, Renessansslott i Beaulieu-sur-Loire, Frankrike

Château de Courcelles-le-Roy är ett stenhus ordnat kring en fyrkantig innergård, med tre flyglar som omger gården. Sydvästra fasaden är från 1600-talet, torn tillkom på 1800-talet och kapellet uppfördes i slutet av 1700-talet. Murarna är av ljus, vittrad sten med branta mörkgrå skiffertak och höga tegelskorstenar; ett högt fyrkantigt torn med pyramidtak reser sig över en bas av grova stenblock, och vid basen finns en välvd båge med en trädörr.

Vykort utgivna efter första världskriget framställer slottet som en tidigare tillfällig bostad för Karl VII och Agnès Sorel. År 1788 målade Pierre Royer det i en tavla som finns på Royal Academy of Arts i London. Efter familjen Dancourt gifte Jacques-Antoine-Hippolyte de Guibert sig omkring 1788 med Dancourts barnbarns barn; marskalk Macdonald ägde det 1803–1840, hans ättlingar till 1912. Åren 1940–1945 inhyste det barn.

Vykort utgivna efter första världskriget framställde slottet som en tidigare tillfällig bostad för Karl VII och Agnès Sorel, ett påstående som källorna återger utan att bekräfta det. Själva byggnadskroppen är nu övergiven, medan godset på 280 hektar och ekonomibyggnaderna underhålls. Duvslaget är sedan den 17 september 1986 inskrivet som monument historique.

Slottet ligger i Courcelles-skogen nordväst om Beaulieu-sur-Loire, på cirka 180 meters höjd, och nås från byn via väg. Huvudbyggnaden är övergiven och endast godset på 280 hektar och ekonomibyggnaderna underhålls, så omgivningen är inte ordnad för besökare. Duvslaget, inskrivet som monument historique sedan 17 september 1986, är den byggnad man ska leta efter på platsen.

Duvslaget är den enda delen av egendomen som är registrerad som monument historique, sedan den 17 september 1986. Huvudbyggnaden lämnades helt övergiven; endast det 280 hektar stora godset och uthusen underhölls. Vykort utgivna efter första världskriget framställde slottet som en tidigare tillfällig bostad för Karl VII och Agnès Sorel.