Basilique Saint-Sauveur de Rocamadour, Mindre basilika i Rocamadour, Frankrike.

Basilikan Saint-Sauveur är en kyrka av kalkstensblock, uppförd från 1000- till 1200-talet i en övergångsstil mellan romansk och gotisk konst, med två skepp som vilar mot klippväggen i väster och tak av platta tegelpannor. Dess lägre krypta från 1100-talet, som en gång förvarade Sankt Amadours reliker, har ett fyrdelat valv buret av en stor gördelbåge. Notre-Dame-kapellet gränsar till södra muren och en stentrappa med balustrad leder upp till rundbågeportalen.

En bulla från Paschalis II år 1105 nämner en kyrka Sainte-Marie eller Notre-Dame. Efter att den intakta kroppen som ansågs vara sankt Amadour hittades 1166 byggdes Cité religieuse och kyrkan blev en kollegiatkyrka. Biskoparna i Cahors beslutade 1842 att restaurera det förfallna helgedomen; abbé Chevalt ledde den första kampanjen 1858–1860, med början i kryptan och Saint-Sauveur, vars tak lades om och sydmuren (30 cm utåtlutande) rättades. Pius X upphöjde den till mindre basilika i mars 1913.

Mariakulten i Rocamadour, omnämnd i en påvlig bulla från 1105, drog till sig troende sedan medeltiden. Den helige Amadours reliker återplacerades i den högra absiden 2016, och en trämezzanin från 1800-talet utökade utrymmet för pilgrimsskarorna.

Tillträdet sker via en stentrappa från parvisets andra nivå, terrassen ovanför byn; de två skeppen lutar mot klippväggen i väster. Sydmuren lutar omkring trettio centimeter utåt på grund av valvens tryck, en brist som noterades före restaureringen 1858. Notre-Dame-kapellet gränsar till sydmuren.

Orgeln som byggdes av Jean Daldosso och invigdes i november 2013 har ett båtformat fodral. Den helige Amadours reliker, länge borttagna, återinsattes i den högra absiden 2016. I koret står ovanför en förgylld trärelief av Himmelsfärden från 1700-talet ett polykromt träkrucifix från 1500-talet.