Château de Saint-Ouen, Slott i Saint-Ouen-sur-Seine, Frankrike

Château de Saint-Ouen är en trevånings nyklassicistisk byggnad i ljus sten, uppförd av Jean-Jacques-Marie Huvé från 1821. Den symmetriska fasaden har rundbågiga fönster i bottenvåningen och rektangulära fönster med profilerade omfattningar ovanför, och en utskjutande mittportik med parade kolonner bär en stenbalustrad. Ett lågt tak döljer sig bakom en stenbröstning, och tre höga skorstenar reser sig över den.

Ett första gods i Clippiacum fanns under Karl VI och inget av det återstår. År 1664 köpte Joachim Adolphe de Seiglières de Boisfranc herrskapet och lät Antoine Lepautre bygga ett nytt slott mellan 1664 och 1669. Ludvig XVIII förvärvade godset 1811; natten mellan 2 och 3 maj 1814 undertecknade han där deklarationen i Saint-Ouen. År 1816 lät han riva den gamla byggnaden och Jean-Jacques-Marie Huvé uppförde det nuvarande slottet, vars grundsten lades den 8 juli 1821.

Slottets namn kommer från Saint-Ouen, den gamla by vars centrum var kyrkan Saint-Ouen-le-Vieux. Under Séraphin Mauray, herre sedan 1640, inrättades 1642 två årliga marknader, bland dem en grismarknad mellan slottets äng och Seine på sista söndagen i augusti och på sankt Ludvigs dag den 25 augusti.

Byggnaden inhyser nu en kommunal musikskola för undervisning i musik, teater och dans för lokalsamhället. Som ett offentligt kulturcentrum drivs den med regelbundna undervisningsprogram under hela året.

Slottets möbler flyttades till Lorraine i mitten av 1800-talet; staten köpte tillbaka dem och de kan en dag visas i byggnaden igen. Godset låg på en terrass ovanför Seine, och dess norra del upptas i dag av Parc des Docks de Saint-Ouen, öppnad 2013.