Abbaye Notre-Dame de Josaphat, Benediktinabbot i Lèves, Frankrike

Abbaye Notre-Dame de Josaphat ligger i Lèves nära Chartres. Korsgången har spetsbågar av ljusgrå sten på kolonner under ett mörkt trätak; i ena änden ramar en båge in en tegelbyggnad med höga fönster. Genom en öppen järngrind syns en lång byggnad av ljus sten med brant mörkt tak, en liten mittspira och en rund gavel ovanför entrén.

Klostret grundades 1117 av Geoffroy de Lèves, biskop av Chartres, och hans bror Gosselin på deras ärvda marker och bekräftades 1119 av Calixtus II och Ludvig VI den fete. Det brändes av engelsmännen 1432 och 1466, förstördes av kalvinister 1564 och återställdes genom inträde i Saint-Maur-kongregationen 1640. Sex biskopar av Chartres, med början Geoffroy, begravdes i klosterkyrkan.

Lapidariet är inrymt i det återuppbyggda korsgången i det forna klostret Notre-Dame de Coulombs, på ömse sidor om entrén till Fondation d'Aligre et Marie-Thérèse. Det visar gravar från 1100- och 1200-talen som grävdes fram vid utgrävningarna omkring 1905 under ledning av abbé Charles Métais, dåvarande kyrkoherde i Lèves. Bland föremålen finns sarkofagen efter Jean de Salisbury, biskop av Chartres, och liggande bilden av Lucia de Lèves.

På området finns i dag Fondation d'Aligre et Marie-Thérèse, en offentlig institution på departementsnivå, så byggnaderna ses utifrån. Lapidariet i den återuppbyggda korsgången tillhörande före detta klostret Notre-Dame de Coulombs på ömse sidor om entrén bevarar gravarna som grävdes fram 1905. Via Turonensis mot Santiago de Compostela löper längs området.

En lokal tradition berättar att biskop Geoffroy de Lèves hade lovat att resa till Jerusalem; påven Paschalis II befriade honom från löftet mot att han lade samma summa på att grunda ett kloster. Klostret fick namnet Josafat efter dalen i Heliga landet, och 1119 bekräftade Calixtus II och Ludvig VI den fete dess egendomar.