Église Saint-Nicolas de Tavant, Romersk kyrka i Tavant, Frankrike.

Église Saint-Nicolas de Tavant är en romansk byggnad av vita stenblock, med ett femskeppigt långhus täckt av tunnvalv och ett förhöjt kor som avslutas i en halvrund absid. Västportalen har fyra arkivolter, och över korsmitten reser sig en kupol på tromper under ett trubbigt åttkantigt klocktorn med en vindflöjel formad som en gabare. Under koret ligger en krypta med tre travéer och korsvalv.

Kyrkan härstammar från början av 1100-talet, daterad genom jämförelse med det närliggande Notre-Dame-prioratet som återuppbyggdes efter en brand 1070. Invigningen åt Sankt Nikolaus speglar spridningen av hans kult efter att relikerna fördes till Bari 1087. Det första skriftliga omnämnandet är ett dokument från 1223 där Notre-Dames prior överlät ett hus till församlingsprästen. Den klassades som monument historique den 7 maj 1908.

Kryptans fresker, som troligen aldrig övermålats, återupptäcktes omkring 1862 och restaurerades flera gånger under 1900-talet, senast i april 2012 av fru Reille-Taillefer utan övermålning. Deras fria stil och ikonografi är fortfarande svåra att placera; till och med en 1800-talsbluff tillskriven Prosper Mérimée har föreslagits, men hypotesen fick inget stöd. Marthe Flandrin och Simone Flandrin-Latron kopierade dem i naturlig storlek 1941 för Cité de l'architecture et du patrimoine i Paris.

Kyrkan ligger vid rue Saint-Nicolas i utkanten av Tavant, nära Vienne. Kryptan upptar ytan under det upphöjda koret och nås via trappsteg; dess valv ligger i nivå med den ursprungliga marken, så passagen är låg. Koret vilar ovanpå och dess kolonnbaser frilades först vid kryptans restaurering.

Kryptans fresker kopierades i naturlig storlek 1941 av Marthe Flandrin och Simone Flandrin-Latron för Cité de l'architecture et du patrimoine i Paris. År 1997 avbildades de på två frimärken. En tid framfördes, utan stöd, tanken på ett 1800-talsskämt tillskrivet Prosper Mérimée som förklaring till deras ovanliga stil.