Pierre Percée, Genombruten menhir i Draché, Frankrike

Pierre percée är en genomborrad menhir av meuliériserad kalksten, nästan 4 m hög på en bas av 1,70 × 1,40 m och den högsta ännu stående menhiren i Indre-et-Loire. Dess bredaste sidor vetter mot väster och öster; ett naturligt hål på 25 × 20 cm går genom den övre delen, 1,40 m under toppen. En grund fåra löper över sidan och den nedgrävda foten når bara cirka 60 cm, utan kilstenar.

Menhiren restes under det tredje årtusendets senare hälft f.Kr., mellan 2500 och 2000 f.Kr., även om vissa arkeologer föreslår ett bredare spann från 4000 till 2000 f.Kr. Resningen kopplas till Artenac-kulturen, regionens sista neolitiska kultur. Vid utgrävningar 1910 hittades flintavslag utan bruksspår vid dess fot. Den klassades som monument historique genom beslut den 29 april 1911.

Hålet, 25 × 20 cm och mer än 2,50 m över marken, gav upphov till flera traditioner. Traktens ungdomar kom hit för att utbyta trohetseder; en bukett som stacks genom öppningen beseglade eden, och en kyss genom hålet ansågs vara det finaste. Att hålla ett litet barns huvud framför öppningen troddes skydda mot skrofler. Namnet ”Pierre des Arabes” är en förvanskning av ”Pierre des Érables”, knuten till en tradition i Touraine som förlägger slaget vid Poitiers 732 dit.

Menhiren står nordväst om Draché, vid en stig som utgör kommungränsen mellan Draché och Maillé, nära nuvarande D910 (den tidigare N10). Den är placerad halvvägs upp på en kulle på 90 m höjd, med toppen 800 m åt sydost. Marken är gräsbevuxen och ojämn, och stenen nås till fots längs denna gamla stig.

Hålet mäter 25 × 20 cm och sitter mer än 2,50 m över marken; det anses vara naturligt bildat genom olikartad vittring av en heterogen bergart. Enligt traditionen skulle dödsdömda sticka huvudet genom det före avrättningen, och en bukett som fördes genom öppningen beseglade ett trohetslöfte.