Forêt domaniale de Grésigne, Nationalskog i Tarn, Frankrike.

Forêt domaniale de Grésigne sträcker sig mellan dalgångarna Aveyron, Vère och Cérou, avgränsad i norr av kalkstensplatåer och i sydost av causse de Cordes. Bergek utgör 60 % av beståndet och skogsek 15 %, vilket gör den till södra Frankrikes största bergekskog. Vandringsleden GR 46 löper längs den, och en jord- och grusstig kantad av låga träbänkar passerar under höga stammar och hängande lövverk.

Skogen utvecklades genom skogsbruk under århundraden och var en viktig resurs för lokala samhällen. Under andra världskriget gav den skydd åt motståndskämpar som flydde från det ockuperade Europa.

Skogens namn kommer från sandstenen grès, som glasblåsare använde för att blåsa ett grönblått glas och då förbrukade stora mängder ved i sina ugnar. Författaren och berättaren Gudule, bosatt i Tarn, återberättade flera traditionella sägner från Grésigne, där lilla drottningen av Montmiral och en pyssling vid namn Reno återkommer.

Skogen kantas av långvandringsleden GR 46, och en Sentier du Patrimoine förbinder den med Conservatoire d'espèces fruitières et vignes anciennes, inrättat 1985 mellan pech de Puycelsi och skogsentrén. Eftersom ingen fast bosättning finns bör vandrare ta med vatten och karta; längs grus- och jordvägarna står låga träbänkar att vila på.

I skogen har 2 380 skalbaggsarter inventerats, tredje flest bland Frankrikes skogar. Många lever på gamla träd, och bergeken, som utgör 60 % av beståndet, ger en stor del av dessa livsmiljöer. Längs stigarna lämnas fällda stammar kvar.