Dôme de Barrot, Bergstopp i Maritime Alps, Frankrike

Dôme de Barrot är en topp på 2 136 m i Maritime Alps, mellan mellersta Var-dalen och Mont Mounier-kedjan. De två kamtopparna, cime de Barrot och cime des Cluots på 2 106 m, är sammanfogade med Mounier-massivet genom breda, föga nedsänkta ryggar. På toppen bildar dolomitisk och kalkhaltig trias en brant på sydvästsidan, ovanför de röda permiska peliterna som skurits ut av Cians- och Var-ravinerna.

Dôme de Barrot är enligt Raoul Blanchard en ungefär cirkelformad antiklinal uppbuktning där djupt liggande permiska röda peliter pressats upp till omkring 2 000 m och blottats av erosionen. Cians klyfta skär mer än 900 m ned i dessa röda peliter utan att nå deras bas. På toppen går mellan 2 000 och 2 136 m dolomitiska och kalkhaltiga triaslager i dagen och bildar en brant på sydvästsidan.

Massivet har fått sitt namn efter Cime de Barrot, 2 136 m, en av dess två toppryggar vid sidan av Cime des Cluots, 2 106 m. Geografer beskriver det som en närmast cirkelformig antiklinal kupol; Raoul Blanchard uppskattade ytan till 420 km², omkring 22 km öst-väst och 19 km nord-syd.

Att nå toppen kräver ordentlig bergsutrustning och god kondition, eftersom vädret kan ändras snabbt på denna höjd. Att starta tidigt och kontrollera förhållandena i förväg är avgörande för ett säkert besök.

Toppen täcks av några meter triassisk dolomit och kalksten som erosionen skonat, vilka bildar en liten brant på sydvästsidan. Nästan allt därunder är röda permiska peliter, blottade av Cians ravin i över 900 meters mäktighet.