Château de Saint-Félix-Lauragais, slott i Saint-Félix-Lauragais, Frankrike

Château de Saint-Félix-Lauragais ligger i byn Saint-Félix-Lauragais; fasaden består av grova stenblock i tan- och ockrafärg. Den bredare vänstra delen har ett låglutande tegeltak, sex höga rektangulära öppningar på övre våningen och två tjocka vertikala strävpelare; den smalare, något högre högra delen har ett fönster med lucka, ett fönster med korsformad mittpost och en dörr med vertikala paneler vid basen.

Ett castellum i Saint-Félix nämns omkring 1035, i en hyllning från dess herre Guillaume till Bernard Aton III, viscount av Albi och Nîmes, och till dennes bror Frotaire, biskop av Nîmes. Platsen omtalas fram till 1242, då freden i Lorris mellan Raimond VII av Toulouse och Ludvig IX avstod Laurac och Lauragais i fem år. Bygget av dagens slott dateras i sex faser mellan mitten av 1200-talet och 1300-talet, med början omkring 1245 med kapellet i västra flygeln och den monumentala portalen.

Byn och slottet har sitt namn efter sankt Felix, som det 1317 av påven Johannes XXII grundade kollegiatkapitlet vigdes åt. År 1167 hölls det katariska synoden i Saint-Félix här under ledning av bogomilbiskopen Nicetas, som enligt traditionen tröstade de katariska biskoparna i norra Frankrike, Lombardiet, Toulouse, Albi, Agen och Carcassonne. Slottet stannade i familjen Duèzes ägo till 1600-talet.

Slottet ligger i byns ände, i castelnau-planen med två parallella gator som Sicard Alaman anlade för Raymond VII av Toulouse. Kommunen köpte byggnaden 2012, då endast en liten del var beboelig, så tillträdet är begränsat till exteriören och närområdet. Byn ligger cirka 40 km från Toulouse och nås med bil eller tåg.

Den äldsta delen är kapellet i västra flygeln, uppfört omkring 1245 tillsammans med den monumentala portalen och ett murparti från norra porten inmurad i nordvästra hörnet. Castelnau-planen med två parallella gator och slottet vid byns ände upprepar den layout som Sicard Alaman använde i Tournon-d'Agenais och Castelnau-de-Montmiral.