Château de Montoire, Medeltida slottsruin i Montoire-sur-le-Loir, Frankrike.

Château de Montoire står som ruin på en gräsbevuxen utlöpare ovanför Loirs vänstra strand, som den bevakade tillsammans med bron och staden. På ena sidan reser sig ett högt runt torn med bruten topp; en raserad ringmur med valvöppning och fönsterglugg förbinder det med ett massivt rektangulärt kärntorn med platt topp och jämn grå mur av stenblock. Lägre krenelerade murar löper nedför sluttningen och vegetation växer på avsatserna.

Fästningen började byggas på 1000-talet och genomgick kontinuerlig expansion och förstärkning i över fyra århundraden för att upprätthålla sin strategiska position. Kung Henrik IV beordrade dess rivning 1593 som en del av politik för att minska enskilda familjers makt.

Namnet Montoire kommer från platsen själv, inte från en latinsk helgedom; borgen var säte för en baroni som hölls av grevarna av Vendôme. Alix de Bretagne fick den som änkegods och dog där 1377. I september 1549 bodde Antoine de Bourbon och Jeanne d'Albret här i omkring tre månader efter sitt bröllop.

Ruinerna står på kanten av en kulle ovanför en torr dal på Loirs vänstra strand, med utsikt mot bron och staden. Området ägs av kommunen och är öppet för allmänheten; marken är ojämn, med sluttningar mellan tornen och ringmurarna.

En dendrokronologisk analys av träbjälkarna visar att kärntornet dateras till omkring 1080, vilket gör det till en av regionens äldsta stenstrukturer. Denna dateringsteknik, som mäter årsringar från timmer, avslöjade den exakta byggperioden med ovanlig precision.