Augustodurum, Arkeologisk plats i Bayeux, Frankrike

Augustodurum är det antika namnet på Bayeux. Bland de romerska lämningarna finns en castramur på 450 gånger 350 meter, 8 meter hög och 2 till 4 meter tjock, synlig på gården till hôtel du Gouverneur vid rue Bourbesneur, på rue Tardif, vid remparts-parkeringen och vid katedralens korabsid. Två badhus låg under kyrkan Saint-Laurent och under det gamla postkontoret på rue Laitière, där ett skulpterat Minervahuvud hittades, nu förvarat i musée Baron Gérard.

Platsen var huvudstad för Baiocasses, ett galliskt folk som nämns av Plinius den äldre, med en kultplats på Mont Phaunus öster om staden. Under 1:a århundradet f.Kr. fick den under Augustus namnet Augustodurum och blev en av de tjugotre städerna i Gallia Lugdunensis. I slutet av 300-talet eller början av 400-talet uppfördes ett castra på 450 gånger 350 m, vars 8 m höga mur senare täcktes av den medeltida stadsmuren.

Namnet Augustodurum återger det keltiska duro-, „port”, som här används för latinets forum: „Augustus forum”. Baiocasserna, vars namn förekommer hos Plinius den äldre, hade sitt huvudcentrum här, och druidernas helgedom låg på Mont Phaunus öster om staden. Ett skulpterat Minervahuvud från en av de två romerska badbyggnaderna förvaras på Musée Baron Gérard.

Romerska decumanus maximus motsvarar dagens Grand-rue, den huvudaxel man följer. Murpartier finns på gården till hôtel du Gouverneur, rue Bourbesneur (nr 6, 8 och 10), vid rue Tardif, på parkeringen des remparts och bakom katedralens kor. Vid rue Saint-Malo nr 32 har en del av den V-formade graven, 4,80 m djup, grävts fram.

Lämningarna visar hur romerska befästningselement från 200-talet senare byggdes in i medeltida strukturer. Denna skiktning gör det möjligt att se olika perioder i en enda struktur.