Tête de l'Autaret, Bergstopp på gränsen mellan Frankrike och Italien i Kottiska alperna.

Tête de l'Autaret är ett 3 015 meter högt berg på Alpernas huvudvattendel, mellan Varaita di Bellino-dalen i Italien och Ubaye-dalen i Frankrike. Tre huvudryggar strålar ut ungefär symmetriskt: norrut längs gränskammen, västsydväst ner till Col de l'Autaret (2 875 m) och ostsydost mot grangerna vid Autaret. Östväggen ovanför Bellino-dalen är brant, medan de övriga sluttningarna är gräsbevuxna och mindre branta. Berget består helt av grönskiffer från ofiolitkomplexet.

Namnet Autaret, som flera berg och pass i västra Alperna bär (även i varianten Lautaret), för Jaccard tillbaka till latinets altar på grund av förkristna altaren på dessa platser; D'Amico härleder det i stället från den keltiska roten aut, som betyder upphöjd plats. Toppen ligger på Alpernas huvudsakliga vattendelare, på gränsen mellan den italienska kommunen Bellino och den franska kommunen Saint-Paul-sur-Ubaye.

Namnet Autaret, som flera berg och pass i västra Alperna bär, härleds av Jaccard till latinets altar, knutet till förkristna altaren på dessa platser; D'Amico för det i stället till den keltiska roten aut, förhöjd plats. Toppen utgör gränsen mellan Bellino och Saint-Paul-sur-Ubaye.

Den vanligaste klätterleden börjar i Sant'Anna di Bellino och följer en stig genom ravinen Gole delle Barricate förbi ett övergivet militärt skydd. Bra skor och förberedelser är viktiga eftersom leden går genom bergsterräng med växlande branthet.

Toppens topografiska prominens är bara 101 meter, så col de l'Autaret (2 875 m) strax väst-sydväst är en grund sadel snarare än en djup skåra. Berget består helt av calcescisti, de gröna stenarna i Gastaldis ofiolitförande komplex.