Église de la Mission de France, Katolsk kyrka i 1:a arrondissement, Marseille, Frankrike

Église de la Mission de France ligger på Rue du Tapis-Vert 44, dit jesuiterna på 1800-talet förde in entrén. Fasaden i beige stuck, formgiven 1860 av cementarbetaren Désiré Michel, delas av kannelerade pilastrar med ornamenterade kapitäl och genombryts av runda och ovala fönster; i mitten sitter ett runt rosettfönster med spröjsverk, och under det öppnar sig två bågfönster ovanför en liten balkong med stengenombräda. En skulpterad kartusch kröner den stora bågportalen.

Lazaristorden, grundad av Vincent de Paul, byggde kyrkan och intilliggande hus 1648–1673 under Marseilles utvidgning under Ludvig XIV och Nicolas Arnoul. Från 1791 till 1794 var den Marseilles första officiella protestantiska tempel, hyrt efter toleransediktet 1787; klosterbyggnaderna såldes 1795 men kyrkan behölls. Jesuiterna, kallade av biskop Eugène de Mazenod 1839, byggde om den 1841–1865, och cementarbetaren Désiré Michel gjorde nuvarande fasad 1860. Efter utvisningen 1901 blev huset kommunalt och användes till 1979 som konsertsal, murskola och förråd för skolmaterial; det listades 8 december 1965 och återgick till gudstjänst 1984.

Sedan 1984 har Marseille stad anförtrott kyrkan åt Prästbrödraskapet Sankt Pius X, som vigde den åt påven Pius X; mässan firas enligt tridentinsk rit. Församlingen startade Marseilles första festival för sakral musik, »Médiévances«, från söndagen före Kristi himmelsfärd till söndagen därpå, med orgelkonserter från Monteverdi till Naji Hakim; den pågick i två år.

Kyrkan ligger på rue du Tapis-Vert 44 i 1:a arrondissementet, nära det gamla galärvarvsområdet och en kort promenad från Vieux-Port. Jesuiterna förband ingången med rue du Tapis-Vert mellan 1841 och 1865, så man närmar sig från den gatan och inte från gränderna intill. Den ägs av staden och har använts för gudstjänst igen sedan 1984.

Fasaden utfördes 1860 av cementarbetaren Désiré Michel, inte av en arkitekt; jesuiterna lät bygga om kyrkan 1841–1865 och förband ingången med Rue du Tapis-Vert. Högaltaret från 1864 är borta och har ersatts av ett altare från ett sidokapell i den tidigare Saint-Martin-kyrkan, riven 1887 när Rue Colbert drogs fram.