Église Saint-Sauveur de Lille, Kyrka i Lille-Centre, Frankrike

Église Saint-Sauveur är en treskeppig kyrka av tegel, sandsten och kalksten på latinskt korsplan med skiffer- och zinktak. En kupol täcker korsmitten, en halvkupol stänger koret och klocktornet står bakom absiden. Fasaden reser sig till en gavel med små fyrkantiga torn, och ovanför portalen finns en djup rundbågig nisch.

Byggandet ägde rum mellan 1898 och 1902 under arkitekten François-Joseph Delemers ledning, och ersatte en gotisk struktur från 1300-talet som förstördes i en brand. Återuppbyggnaden markerade en betydande omvandling av platsen.

Kyrkan bevarar delar från den tidigare gotiska kyrkan: fem korfönster av Édouard Didron (1867), högaltaret (1879–1882) och änglaaltaret (1884) av skulptören Modeste Verlinden. Skulptören Gustave Pattein från Hazebrouck gjorde orgelskåpet, predikstolen och biktstolarna i ek, och inne hänger en målning från 1732 av Lille-målaren Lamoral de Daudenarde.

Kyrkan ligger på rue Saint-Sauveur i stadsdelen Lille-Centre, som trafikeras av tunnelbanestationen Mairie de Lille. På grund av vatteninträngning är den stängd för säkerhetsutredning sedan 2015 och kan bara ses från gatan.

De fyra klockorna göts 1923 av Charles Wauthy i Douai och döptes den 28 januari 1923. Bourdonklockan Hector-Pauline väger 3 600 kg; de övriga är Marie-Alexis (1 322 kg), Geneviève (993 kg) och Octavie-Victor-Pauline-Ferdinand (696 kg).