Église Saint-Jacques de Béziers, Romersk kyrka i Béziers, Frankrike.

Église Saint-Jacques de Béziers är en romansk kyrka vid änden av Béziers kulle, söder om gamla stan och utanför murarna. Den ljusbeige murkroppen bär tegeltak, med ett lägre sidoskepp och två höga rundbågiga fönster, ett litet runt fönster i den högre muren och ett fyrkantigt stentorn med urtavla och pyramidtak krönt av ett kors. Det femkantiga absiden är murad av huggen sten på en sockel av sju skift, med korta kolonner, akantusbladskapitäl och äggstavsfris.

Kyrkan byggdes under första fjärdedelen av 1100-talet på karolingisk grund och inhyste klostret Saint-Geneviève; dess första kända abbot Aymeric nämns 907, och greve Raymond II av Béziers begravdes där 969. Efter att klostret upphävdes 1790 blev den en vanlig församlingskyrka. Två kapell tillkom på 1400-talet, reparationer följde på 1600-talet och kyrkan utvidgades 1828.

Kyrkan hette ursprungligen Saint-Jacques-Saint-Michel, enligt en tradition att varje kyrka på en höjd stod under en ärkeängels beskydd. Den inhyste Saint-Geneviève-klostret och fungerade tillsammans med katedralen som etapp för jacquets, pilgrimer till Santiago de Compostela. Klostret upphävdes 1790 och byggnaden blev en vanlig församlingskyrka.

Kyrkan ligger vid place Saint-Jacques söder om gamla stan, omgiven av plataner, med en belvedere bakom byggnaden och utsikt över Orbs dalgång. Absiden är klassad som monument historique sedan 3 september 1912, en del av långhuset sedan 13 mars 1967. Man tar sig dit till fots från gamla stan, vid slutet av Béziers kulle.

Kyrkan hette ursprungligen Saint-Jacques-Saint-Michel, enligt en tradition att varje kyrka på en höjd skulle ha en ärkeängel som skyddshelgon. Den inhyste klostret Saint-Geneviève, vars förste kände abbot Aymeric nämns i dokument från 907; greven av Béziers, Raymond II, begravdes här 969.