Église Notre-Dame de Surgères, Romansk kyrka i Surgères, Frankrike

Kyrkan Notre-Dame de Surgères har en västfasad som är 27 meter lång, bredare än hög, inramad av kraftiga kolonnknippen och krönt av en enkel triangulär gavel. Två kornischer delar den horisontellt; nedre fältet har sju blinda arkader kring mittportalen, övre fältet fyra arkader, tre med fönster, och två ryttarfigurer i nischer. Det åttkantiga klocktornet reser sig över korsmitten på en kvadratisk underbyggnad.

Kyrkan grundades under första hälften av 1000-talet och tillhörde grevarna av Poitou, som i slutet av 1000-talet skänkte den till benediktinabbotet La Trinité i Vendôme. Västfasaden uppfördes på 1200-talet. Efter skadorna under hundraårskriget byggdes långhuset och tvärskeppsarmarna om på 1400-talet, och på 1500-talet anlades en krypta under koret. Juste Lisch ledde en restaurering 1880, och klocktornet återuppbyggdes högre efter ett blixtnedslag 1899.

Ovanför den nedre kornischen på västra fasaden löper ett band av små knäböjande figurer, och arkivolterna och kapitälen visar elefanter, lejon, grip och bevingade drakar. På metoperna finns en akrobat, en musiker, en björntämjare, en musicerande apa, en sjöjungfru och en siren. I det övre fältet står två ryttare mot varandra; den högra tolkas som kejsar Konstantin, och figuren under hans häst symboliserar hedendomen.

Kyrkan ligger innanför den gamla borggården, mittemot den forna slottsplatsen, och nås till fots från samhällets centrum. Västfasaden läses bäst i sned morgonbelysning, då skulpturerna på arkivolterna och raden av knäböjande småfigurer framträder. Ta tid att gå runt till absiden, vars utsida är mycket enklare än fasaden.

Kryptan under absiden täcks av fyra låga gördelbågar som vilar på en enda mittpelare; valven bär 1500-talsmålningar av änglar som blåser i trumpet vid yttersta domen, restaurerade 2003. Gravkammaren under, som skändades under revolutionen, rymde gravarna för herrarna av Surgères.