Viaduc de Neuvial, Järnvägsviadukt i Bègues och Mazerier, Frankrike

Neuvial-viadukten är en nitad stålkonstruktion på järnvägslinjen Commentry - Gannat som spänner över en liten dal mellan Mazerier och Bègues. Metalldäcket vilar i båda ändar på murverkalandstöd: det västra är en mycket stor båge, det östra har två bågar omkring tio meter höga. En murverkspelare och mitt på en metallpelare av fyra cylindriska kolonner förbundna med Andreaskors bär däcket; ett metallspann av annan konstruktion förbinder pelaren med det östra landstödet.

Compagnie du Paris-Orléans, som tog över den västra delen av förbindelsen Lyon-Bordeaux, var byggherre; dess chefsingenjör Wilhelm Nördling ritade viadukten. Bygget anförtroddes åt Eiffel et Cie, grundat av Gustave Eiffel 1867, och ingenjören som följde arbetet var hans kompanjon Théophile Seyrig. Viadukten från 1869 är tillsammans med grannviadukten Rouzat företagets första järnvägsviadukt, före Maria Pia-bron i Porto (1877) och Garabitviadukten (1884). Den 8 december 1965 skrevs den in som monument historique tillsammans med Rouzat.

Viadukten har fått sitt namn från byn Neuvial, som hör till kommunen Bègues vid Sioule-floden. Länsväg 37 mellan Gannat och Lalizolle gör en slinga och passerar två gånger under konstruktionen, så bilister kör under metalldäcket två gånger på samma sträcka.

Departementsvägen D37 från Gannat till Lalizolle via Saint-Bonnet-de-Rochefort gör en slinga här och passerar två gånger under viadukten, så båda stränderna nås med bil. Byggnadsverket avläses bäst underifrån, där murverkslandfästena, den mittersta metallpelaren och den nitade fackverksbalken syns.

Neuvial och grannen Rouzat är de första järnvägsviadukterna som byggdes av Eiffel et Cie, grundat 1867, långt före Maria Pia-bron i Porto (1877) och Garabitviadukten (1884). Konstruktör var Wilhelm Nördling, chefsingenjör vid Compagnie du Paris-Orléans, medan Théophile Seyrig följde bygget.