Temple Saint-Martin de Montbéliard, Protestantisk kyrka i Montbéliard, Frankrike

Saint-Martin-templet är en luthersk kyrka byggd av vit kalksten från Jura med rosa sandsten från Alsace, i renässansstil. Den består av en enda rektangulär sal, 37 m lång, 16 m bred och 11 m hög, utan kor eller absid. Fasaderna indelas av 34 pilastrar i sju travéer på längden och tre på bredden; fönster och portaler kröns av triangulära frontoner, och huvudportalen av ett oculus. Ovanför ingången reser sig ett fyrkantigt torn med skifferhuv och klocka.

En katolsk S:t Martins-kyrka finns dokumenterad från 1343; den övergick till reformerad gudstjänst 1536, sedan Guillaume Farel predikat reformationen i Montbéliard 1524. Prins Fredrik I av Montbéliard gav Heinrich Schickhardt i uppdrag att bygga ett lutherskt gudshus på samma plats: grundstenen lades 1601, takstolen fullbordades 1604 och byggnaden stod klar 1607. År 1677 påtvingade Ludvig XIV katolsk gudstjänst; invånarna reste då ett klocktorn och gjorde templet till en kyrka.

Namnet Saint-Martin kommer från den katolska kyrka som nämns redan 1343 och som från 1601 ersattes av den lutherska byggnaden. Sedan juni 2016 visas här en kopia av Montbéliard-altaret, beställt 1538 av greve Georg I av Württemberg-Mömpelgard och plundrat under trettioåriga kriget; originalet finns på Kunsthistorisches Museum i Wien. Templet ligger i dag mitt i Montbéliards julmarknad.

Templet ligger i det historiska centrumet mittemot rådhuset och teatern, och taket förnyades 2007 efter restaureringen 1991. Det är en aktiv luthersk församling inom Église protestante unie de France, så besök får anpassas efter gudstjänsterna. Huvuddörren i gavelfasaden, med dörrblad snidade av Friedrich Megnin, är ingången att leta efter.

Läktarorgeln, byggd 1755 av Jean Louis Perny, byggdes om 1843 av Joseph Callinet och restaurerades 1985–1989 av Alain Sals, som lade till en ryggpositiv; nu har den tre manualer och pedal. Sedan 13 juni 1978 är den klassad som föremål, liksom takmålningen Den gode herden och de av Friedrich Megnin snidade dörrbladen.