Salle Wagram, Scenkonstcentrum i Paris, Frankrike

Salle Wagram är en scenkonstlokal i Paris med en stor balsal från 1800-talet. Byggnaden visar målade tak och historiska räcken som avslöjar dess klassiska design.

Dourlans, veteran från Kejserliga gardet, öppnade 1812 en guinguette här utanför Fermiers généraux-muren, där vinerna från Suresnes slapp octroi-avgiften. Efter Waterloo gjorde han den till Bal Dourlans med trädgård, dansbana och en första vintersal. Under andra kejsardömet ritade arkitekten Adrien Fleuret, upphovsman till Théâtre Marigny, nuvarande sal, invigd 1865; dess målade tak skrevs in 1981.

Namnet kommer från avenyn, men salen började som Bal Dourlans, ett trädgårdshak öppnat av en veteran från kejsargardet. Dess vita marmordisk, huggen för kyrkan Petit Val i Sucy-en-Brie och plundrad under revolutionen, försvann efter 1871. Från 1945 gjorde amerikanska soldater den till en jazzscen; på 1960-talet dansade spanska invandrare här på helgbaler.

Salen ligger mellan Avenue de Wagram och Rue de Montenotte, några hundra meter från Triumfbågen; den officiella entrén på Avenue de Wagram 39 nås via en nästan hundra meter lång korridor under det tidigare Théâtre de l'Empire. Två staplade rum används: Salle Wagram (800 m²) på övre våningen och Salle Montenotte (600 m²) i gatunivå. Sedan 2016 är salen utrustad för 800 åskådare vid orkesterkonserter.

Salens utmärkta akustik gjorde den från 1950-talet till en plats för klassiska inspelningar: Carl Schuricht spelade in en Beethoven-symfonicykel med Pariskonservatoriets orkester, Pierre Monteux dirigerade Stravinskij-baletter och Maria Callas och Nicolai Gedda spelade in hela Carmen. I augusti 2000 stod orkestern under Zubin Mehta i salen vid La Traviata from Paris medan sångarna uppträdde på olika platser i staden.