Révolte de Fouesnant, Historiskt uppror i Fouesnant, Frankrike

Révolte de Fouesnant var ett bondeuppror som slutade i strid den 10 juli 1792 i Fouesnant i Finistère. Alain Nédellec, plöjare i Cosquer och fredsdomare, samlade 1 000 till 1 100 beväpnade män från Fouesnant, La Forêt-Fouesnant, Clohars-Fouesnant, Pleuven och Saint-Yvi nära Kerbader-kapellet. En avdelning på 150 nationalgardister och 16 gendarmer med en kanon lämnade Quimper klockan fyra på morgonen; gardisterna tillbringade natten i kyrkan innan de återvände med sina fångar.

1790 valdes Alain Nédellec, plöjare i Cosquer i Fouesnant, till fredsdomare men vägrade tjänstgöra utan kunglig utnämning. Domstolen i Quimper dömde honom till böter som han inte betalade; i juni och juli 1791 hindrade bönder utmätningen av hans egendom. Den 8 juli 1792 kallade han beväpnade män till Kerbader-kapellet, och den 10 juli 1792 skingrade nationalgarden och gendarmer från Quimper dem. Nédellec giljotinerades i Quimper den 20 mars 1793, stadens förste.

Upproret speglade hur lantliga bretonska samhällen upplevde och motsatte sig den revolutionära regeringens nya policyer. Det visar spänningen som fanns mellan byar och myndigheter som försökte genomdriva lagar från avlägsna administrativa centra.

Striden den 10 juli 1792 utspelade sig i själva bourgen Fouesnant, dit nationalgardisterna från Quimper anlände i gryningen efter en marsch på omkring femton kilometer. Källorna placerar samlingen av 400 till 500 beväpnade män vid Kerbader-kapellet den 8 juli och striderna i staden. Gardisterna tillbringade natten i församlingskyrkan med sina döda och sårade innan de återvände till Quimper dagen därpå.

Ledaren Alain Nédellec var den första person som giljotinerades i Quimper, den 20 mars 1793, fem dagar efter domen i Finistères brottmålsdomstol. Tio andra invånare i Fouesnant, bland dem hans svärfar Tanguy Caradec, frikändes eftersom de inte hade handlat av fri vilja.