Rivière souterraine de Labouiche, Underjordisk flod i Ariège, Frankrike.

Rivière souterraine de Labouiche bildar ett 3 850 m långt gångsystem inom kommunerna Vernajoul och Baulou, 6 km nordväst om Foix. Av detta färdas besökare 1,5 km med båt, 60 m under jorden, genom höga och låga gångar som är upplysta eller avsiktligt mörka, med två ombyten av båt. Vattnet ligger under en mörk bergvägg och ett sluttande tak av orange och ockrafärgad sten.

I augusti 1908 upptäckte Dr Jules Dunac, läkare i Foix sedan 1898, floden tillsammans med sina två söner och två unga officerare och nådde en första sifon 280 m från ingången, kallad Aïgo Perdent. 1909–1912 fortsatte utforskningen med Dr Pierre Crémadells och Édouard-Alfred Martel. 1935 fann Paul Salette och Crémadells, med hjälp av Norbert Casteret och Joseph Delteil, 3 800 m aktivt nät före en andra sifon; Salette iordningställde grottan, som öppnade för allmänheten 1938.

Ingången kallas Aïgo Perdent, occitanska för "vattenväg". I de övre gångarna hittades magdalénsk bärbar konst: ristade sandstensplattor med ett lejon och hjortfragment, samt en bison av modellerad lera. I grottkonsten är bara 150 lejonbilder kända, varav 120 i Frankrike.

Turen går 1,5 km med båt 60 m under jord, med två omstigningar då man stiger i och ur båten. Passagerna är omväxlande höga och låga, och belysningen tänds eller lämnas släckt med avsikt. Ingången ligger vid «Aïgo Perdent», 6 km nordväst om Foix, inom kommunerna Vernajoul och Baulou.

I de övre gångarna har Magdalénien-föremål påträffats: graverade sandstensplattor med ett lejon, hjortfragment och en bison modellerad i lera. Lejonavbildningar är sällsynta i grottkonst: bara omkring 150 är kända, varav 120 i Frankrike.