Quai Malaquais, Flodkant i Saint-Germain-des-Prés, Paris, Frankrike

Quai Malaquais löper 330 meter längs Seines vänstra strand, från Pont du Carrousel och Rue des Saints-Pères till Quai de Conti och Rue de Seine. Mellan körbanan och kajmuren finns en cykelbana kantad av plataner på Place Justin Godart, och på räcket står bouquinisternas gröna lådor. École des Beaux-Arts ligger på det forna Pré-aux-Clercs, i byggnaden som Félix Duban uppförde 1858–1862, med ingångar vid nr 11–13 och i Hôtel de Chimay vid nr 17.

Omkring 1552 byggdes en sadelformad vall för att skydda lilla Pré-aux-Clercs mot Seines översvämningar, på platsen för den tidigare Port Malaquest. Kajen stenlades genom beslut av Conseil den 1 juli 1669 under Ludvig XIV. Ursprungligen sträckte den sig till Pont Royal och omfattade dagens quai Voltaire.

Vid nummer 15 minner en plakett om Anatole France, som växte upp här 1844-1853; hans far, läkare, höll en naturhistorisk samling i hemmet. I Hôtel Dorat på nummer 3 bodde Alexander von Humboldt 1804-1824, och gravören Albert Decaris hade senare sin ateljé på översta våningen. Beaux-Arts ingångar ligger på nummer 11-13, på det forna Pré-aux-Clercs, och i Hôtel de Chimay på nummer 17.

Kajen är 330 meter lång och sträcker sig från sin början mittemot Quai Voltaire 17 vid Pont du Carrousel och Rue des Saints-Pères mynning fram till Quai de Conti vid Rue de Seine. Mellan körbanan och kajmuren löper en cykelbana över det trädplanterade Place Justin Godart, och på kajmuren står bouquinisternas lådor. Närmaste tunnelbanestation är Saint-Germain-des-Prés på linje 4.

Namnet Malaquais kommer från de utmaningar som båtar mötte när de försökte lägga till vid denna plats under tidigare århundraden. De svåra förtöjningsförhållandena formade denna sektions lugnare karaktär jämfört med andra Seine-kajer.