Puits Rodolphe I et II, Kaligruva med schaktbock i Ungersheim, Frankrike.

Puits Rodolphe I och II nära Ungersheim består av två gruvschakt byggda med olika material, det första med en stålschaktbock och det andra med armerad betong. De två anläggningarna möjliggjorde kaliumutvinning på stora djup med modern hissutrustning.

Sänkningen av schakt Rodolphe I inleddes i januari 1911 och nådde kalium på 694,25 meters djup; 1913 var schaktet klart på 711 meter, med ett stålschakttorn byggt 1911-1912 av Zehne-Tscheille. Under första världskriget skadade en explosion i ett ammunitionslager anläggningarna, men schakttornet klarade sig och togs i drift igen 1919. Schakt Rodolphe II sänktes från 19 juni 1925 till februari 1928 till 744 meters djup och försågs med ett schakttorn i armerad betong av Zublin-Perrière; schakt I skötte därefter ventilationen. Brytningen upphörde den 9 juli 1976 och båda schakten fylldes igen 1984.

Platsen har fått sitt namn efter Rodolphe-schakten, och de bevarade schaktlaven är i dag centrum för föreningen Le Groupe Rodolphe, bildad 1994. Där kan man se restaurerade uppfordringsmaskiner och bassängens sista fullskärande skärmaskin, upptagna i Frankrikes museiinventarium.

Platsen besöks på guidade turer av föreningen Le Groupe Rodolphe, bildad 1994, som mellan 1999 och 2005 restaurerade hissmaskinen i schakt II. Området ligger mellan Ungersheim och Pulversheim; de två schaktbockarna står intill varandra, så avsätt tid för att gå utomhus mellan byggnaderna.

De två schakten visar olika byggstilar från sina respektive epoker, där den första använder stålkonstruktioner typiska för 1910-talet medan den andra använde modern armerad betongteknik. Dessa strukturer sida vid sida avslöjar hur gruvtekniken avancerade betydligt inom ett enda decennium.