Pic de la Mine, Gränsbergstopp mellan Frankrike och Spanien i Haute-Garonne

Pic de la Mine är en topp i de centrala Pyrenéerna som utgör den naturliga gränsen mellan Haute-Garonne i Frankrike och Benasque-dalen i Spanien. Berget har en tydlig spetsig form och kännetecknas av alpängar och steniga sluttningar.

Namnet Pic de la Mine kommer från mycket gamla gruvor som sägs ha brukats på berget. 1911 gjorde J. Haurillon och Rouyer förstabestigningen av Bec de Corbeau (2 595 m) och 1923 J. Morin, J. Giroix och M. Gysin den av Aiguille Morin, båda på nordöstra kammen.

Namnet kommer från mycket gamla gruvor som sägs ha brukats på berget. På nordöstra kammen finns tre namngivna klippnålar: aiguille Morin, som först bestegs 1923 av J. Morin, J. Giroix och M. Gysin, och Bec de Corbeau (2 595 m), bestigen 1911 av J. Haurillon och Rouyer.

Uppstigningen är svår eftersom klippkvaliteten är dålig; rep och hjälm rekommenderas på huvudlederna. Nordvästväggen ovanför Pique-dalen är brant, och på nordöstryggen passeras tre karakteristiska klippnålar (aiguille Morin, Bec de Corbeau på 2 595 m, Petit Corbeau). En Nivôse-mätstation från Météo-France står nära Maupas-stugan på 2 430 m, nära toppen.

Namnet kommer från mycket gamla gruvor som ska ha brukats på berget, men några synliga lämningar beskrivs inte. På nordöstra kammen ligger tre namngivna klippnålar: aiguille Morin, första gången bestigen 1923 av J. Morin, J. Giroix och M. Gysin, och Bec de Corbeau (2 595 m), bestigen 1911 av J. Haurillon och Rouyer.