Ouvrage Laudrefang, Maginotlinjens befästning i Laudrefang, Moselle, Frankrike

Ouvrage Laudrefang är ett petit ouvrage på Maginotlinjen i det befästa avsnittet Faulquemont, beläget på höjd 393. Det har fem stridsblock: block 1, 2, 4 och 5 är sammanlänkade av gallerier upp till 30 meter djupa, medan block 3, det sydligaste, inte är anslutet. Gallerierna rymmer baracker, ammunitionsmagasin, ett kraftverk med två SGCM GVU 33-dieselmotorer, kök, latriner och en sjukvårdsstation.

Laudrefang godkändes i augusti 1931 och byggdes av Générale des Travaux Publics för 24 miljoner franc; det planerades som ett stort verk med fjorton block men reducerades till ett litet verk. Den 21 juni 1940 avfyrade dess 81 mm granatkastare omkring 5 000 skott för att täcka Einseling och Teting, och den tyska beskjutningen med 3 000–3 500 granater genomträngde inte betongen. Det kapitulerade den 25 juni 1940.

Anläggningen bär namn efter kommunen Laudrefang och beteckningen A 37 på Maginotlinjen. Sedan 1970-talet underhåller föreningen ASPOLT platsen, särskilt block 3 invändigt och utvändigt. Den rostiga kupolen som syns på ytan är en av de pansarklockor som utrustade stridsblocken.

Anläggningen ligger på höjdkurvan 393 i kommunen Laudrefang, departementet Moselle, mellan mellanrumskasematterna Quatre-Vents Sud och Bois-de-Laudrefang Nord. Sedan armén övergav den på 1970-talet är gallerierna delvis översvämmade, kraftstationen full av lera och resten vandaliserad. Föreningen ASPOLT underhåller anläggningen, särskilt block 3, invändigt och utvändigt.

Block 3, det sydligaste blocket, anslöts aldrig till resten av verket; den andra fasen med anslutning och separat ingångsblock byggdes inte. Dess infällbara dubbla kulsprutetorn användes senare av tyskarna för prov med riktad sprängverkan.