Pierre aux Moines, Menhir och arkeologisk plats i Clamart, Frankrike

Pierre aux Moines är ett 2,20 m högt block av Fontainebleau-sandsten i Bois de Clamart, i Meudon-skogen på Clamarts kommun. Det är 2,10 m brett vid basen och 0,70 m vid toppen, med en tjocklek på 0,55 m vid basen och 0,28 m vid toppen, och är nedgrävt 0,25 m i marken. Dess något tillplattade topp tros bero på århundraden av användning som knivslipsten. I närheten ligger andra fallna block, bland annat en sandstenshäll på 1,85 m gånger 1,60 m.

Två resta stenar, Pierre aux Moines och Pierre de Chalais, finns dokumenterade i Meudonskogen; Nicolas de Fers karta från 1708 placerar Pierre aux Moines vid en korsning som försvann när avenue Claude-Trébignaud anlades omkring 1960. År 1865 nämnde Eugène Robert inte längre Pierre de Chalais, och det synliga blocket anses i dag vara den stenen, medan den egentliga Pierre aux Moines har försvunnit. Klassningen 1895 under namnet Pierre aux Moines befäste förväxlingen.

Namnet Pierre aux Moines (Munkstenen) har fäst vid detta block, som nu identifieras som Pierre de Chalais. På dess nord-nordostliga sida har en U-formad fåra, 26 cm hög och 21 cm bred, tolkats som ett gravhalsband; abbé Breuil menade sig se ocelli i den övre delen, men inga är synliga i dag.

Stenen står i Bois de Clamart, den Clamart-del av Meudonskogen, inom kommunen Clamart (Hauts-de-Seine). Den gamla vägkorsning där tidiga kartor placerade den försvann när avenue Claude-Trébignaud anlades omkring 1960, så man närmar sig via skogsstigarna i Bois de Clamart och inte från den avenyn. Efter en avverkning 1893 blev platsen lättare att nå.

Stenen som syns i dag är troligen inte den ursprungliga Pierre aux Moines utan Pierre de Chalais; den äkta stenen har försvunnit. På Nicolas de Fers karta från 1708 låg den vid en korsning som omkring 1960 försvann genom avenue Claude-Trébignaud. Skyddet 1895 befäste det felaktiga namnet.