Mont de Brégille, Kalkstenstopp i Doubs, Frankrike

Mont de Brégille är en skogbevuxen kulle i Jura-massivet som når 447 m och är den fjärde högsta av Besançons sju kullar. Dess övre delar består av tithonisk kalksten, med en grå och beige klippvägg ovanför Doubs slinga. På krönet står en tunn ljus mast, och under trädgränsen ligger hus utspridda.

Ett militärt fort byggdes mellan 1820 och 1832 för att stärka Besançons försvar efter att en tidigare befästning misslyckats. Denna konstruktion var en del av stadens strategiska förnyelse.

Vinodling på Brégille är dokumenterad från 1000-talet, då platsen redan var ett viktigt vinområde; på 1100-talet fick byn ekonomisk tyngd med en maire, en prévôt och en skogvaktare. De solvända terrasserna ovanför Doubs förklarar detta tidiga välstånd.

Kullen ligger helt inom Besançons kommun och omges av floden Doubs. Stadsdelen Bregille täcker norra och västra sluttningen, så stigarna nås från gatorna ovanför floden. På krönet står forten Bregille och Beauregard, som blickar ut över Doubsdalen och staden.

Toppen och den övre nordvästsluttningen består av tithonisk kalksten, samma bergart som finns vid södra sluttningens fot nära Doubs. Antiklinalen bildade en gång en enda cirka 400 meter hög kulle tillsammans med Citadellets Saint-Étienne-kulle, som erosionen skilde åt för omkring tio miljoner år sedan. En senare höjning lyfte platsen cirka 200 meter för tre till fyra miljoner år sedan.