Mare à Goriaux, Biologiskt reservat i Raismes, Frankrike

Mare à Goriaux är en 90 hektar stor gruvsänkningssjö, högst 1,3 meter djup, vid foten av ett platt slaggyarp i Raismes-Saint-Amand-Wallers statsskog. Vattenytan, vassbältena och de trädbevuxna stränderna ingår i ett 270 hektar stort biologiskt reservat som förvaltas av Office National des Forêts.

Gruvsänkningar ovanför Arenberg- och Vicoigne-schakten började omkring 1916 och skapade först tre dammar: Bassy, Aubry och Goriaux. När de sjönk under grundvattennivån växte de och förenades omkring 1930 till en enda sjö, uppkallad efter patois-ordet för grisar. 1968 blev platsen ett fågelreservat, 1982 ett styrt biologiskt reservat; ONF köpte slagghögen 1987.

Namnet kommer från patois-ordet goriot, gris: den tidigare mare à cochon fick sitt namn av de grisar som bökade här. Sjön lockar nu fågelskådare, med nära 300 registrerade fågelarter, bland dem skäggdopping och fiskgjuse. På vintern hyser den tusentals änder och är en rastplats under flytten.

En markerad vandringsled på 6,5 km korsar området och passerar nära Trouée d'Arenberg. Reservatet ligger i Raismes-Saint-Amand-Wallers statsskog, och den platta slagghögen är cirka 2 km lång och 20 till 30 m bred. Från vår till höst kan fästingar vara talrika vid stränderna; håll dig på stigarna.

Den platta slaggstenen vid sjön är två kilometer lång men bara 20 till 30 meter bred, en form som visar gruvdriftens tidiga skede i trakten. Till skillnad från äldre högar vid schakten byggdes den på avstånd med ångdriven transport. Först att slå rot var vårtbjörken.