Menhir of Kergadiou, Neolitiskt megalitmonument i Plourin, Frankrike

Kergadioumenhiren är en granitpelare som står på en kulle i Bretagne, från en tid då människor började resa stora stenar för rituella ändamål. Stenen är intakt och reser sig tydligt från omgivningen.

Riddaren de Fréminville beskrev menhiren i början av 1800-talet. Den 25 september 1883 klassades den som monument historique. Utgrävningar vid stenens fot omkring 1861 gav inget resultat. Den närliggande liggande menhiren kan ha övergivits i sin grop eller vält efter att ha rests.

En legend berättar att en dam från Brittiska öarna stal menhiren från en häxa som i vrede kastade ett enormt stenblock för att krossa den; projektilet missade målet med några tiotal meter och fastnade i marken, vilket gav upphov till den liggande menhiren. Chevalier de Fréminville beskrev monumentet i början av 1800-talet.

Den resta menhiren och den omkullfallna stenen 75 m nordost därom står i öppen gräsmark på en svag höjd 63 m över havet, nåbar från vägen vid Plourin. Marken är ojämn och platsen utsatt för vind och regn, så stadiga skor och vattentåliga kläder är till nytta. De två stenarna ligger nära varandra och ses på en kort promenad.

Den liggande stenen är omkring 10 m lång, medan grannen når 8,55 m höjd, och vikten uppskattas till 60 ton. Ovansidan jämnades med hammare, undersidan lämnades rå, vilket fått somliga att hävda att den aldrig restes.