Le Châtelet de Gourzon, Arkeologisk plats i Bayard-sur-Marne, Frankrike

Châtelet de Gourzon är en skogsbevuxen platå på omkring 24 hektar ovanför Marne-dalen vid Bayard-sur-Marne, omgiven av en oregelbundet löpande vall. Utgrävningar sedan 1772 har frilagt en gallo-romersk sekundär stad tillhörande leuquerna: ett fanum med en cella på cirka 65 m², hypokaustuppvärmda bad, hus med gårdar och brunnar samt ett hantverkskvarter för krukmakare och smeder. Bara några hektar är frilagda; resten ligger under träden.

Platån var bebodd från neolitikum och bronsåldern, sedan oavbrutet från järnåldern, då de galliska leukerna gjorde den till ett oppidum som kontrollerade Marne-dalen, fram till tidig medeltid. Under romersk tid täckte en sekundär bosättning på omkring 24 hektar hela platån nära Nasium. Åren 1772–1774 grävde Pierre-Clément Grignon där metodiskt, efter provschakt och med detaljerade rapporter, finansierat av Ludvig XV: Frankrikes första statsunderstödda utgrävningar.

Namnet Gourzon lever kvar i byn nedanför platån, medan den graverade kartan från 1700-talet kallar platsen "Montagne de Chatelet" och i teckenförklaringen anger "R. Ruine artificielle". Leukernas galliska oppidum, nära remernas och lingonernas områden, var att döma av sina myntfynd ett handelscentrum som kontrollerade färden genom Marnedalen.

Platån är skogbevuxen och de utgrävda lämningarna är till stor del övervuxna, så få byggnader syns. Tydligast är det restaurerade utloppet från den romerska vattenanläggningen vid vägen mot Nasium, klassat som monument historique 1883. Platån kan bara nås via två punkter, i väster och öster. En Lidar-undersökning pågår, så vissa delar kan vara avstängda.

Vattenanläggningen öster om bosättningen, längs vägen mot Nasium, beskrevs länge som en akvedukt; nyare forskning visar att det är en qanat, en underjordisk kanal som tar grundvatten, med serviceschakt var 6,21 meter. Det kraftigt restaurerade utloppet syns fortfarande, och lämningarna klassades som monument historique 1883.