Lavoir des Chavannes, Industrianläggning för bearbetning i Montceau-les-Mines, Frankrike

Lavoir des Chavannes är ett kolvättningsverk i Saint-Vallier söder om Montceau-les-Mines, uppfört 1922–1923 för Houillères de Blanzy. Byggnaderna av tegel och vittrade paneler ligger vid ett vatten: en lång flervåningsblock med rader av rektangulära fönster, en lägre flygel med sågtandstak och till höger ett torn av blekt rostiga paneler. Gångbryggor och en metalltrappa löper över fasaden. Området omfattar 32 hektar, varav 8 000 m² bebyggd yta.

Kolvätten byggdes 1922–1923 på initiativ av Houillères de Blanzy, inom kommunen Saint-Vallier söder om Montceau-les-Mines. Den sorterade kol efter kornstorlek och drevs till november 1999. Den 13 oktober 2000 förtecknades den som monument historique med märkningen »Patrimoine du XXe siècle« och ströks i november 2020 efter att delar försvunnit och anläggningen förfallit kraftigt.

Namnet Chavannes kommer från den by där koltvätten ligger, på Saint-Valliers mark söder om Montceau-les-Mines. Kolet anlände via anläggningens eget normalspåriga, elektrifierade järnvägsnät, förbundet med de omgivande schakten samt linjen Montchanin–Paray-le-Monial och stationen i Montceau via en metallbro över Canal du Centre. Följer man rälsen norrut når man på omkring tio minuter det intilliggande värmekraftverket Lucy.

Anläggningen är tillgänglig via koordinaterna 46.6604° N och 4.3436° E och ligger nära stadskärnan i Montceau-les-Mines. Fabriken upptar en före detta industrizon och kan ses från utsidan, vilket låter besökare uppskatta den arkitektoniska skalan från omgivande stigar.

Tvättanläggningen hade ett eget normalspårigt järnvägsnät (1,435 m) som via en metallbro över Canal du Centre förband den med de omgivande gruvschakten, linjen Montchanin–Paray-le-Monial och stationen i Montceau. Till skillnad från RFF-spåren genom tätorten var detta privata nät elektrifierat. Följer man rälsen norrut når man på ungefär tio minuter Lucy värmekraftverk.