Jocou, Bergstopp på gränsen mellan Isère och Drôme, Frankrike

Jocou är en 2 051 meter hög topp på gränsen mellan de franska departementen Isère och Drôme, där kommunerna Lalley, Glandage och Lus-la-Croix-Haute möts. Den är den högsta punkten i Diois för-alpina massiv och blickar ut över Haut-Diois i väster. Den södra kammen fortsätter till Col de Grimone, och tillsammans med Rognon mittemot bildar berget en naturlig korridor som skapar en Venturi-effekt, vilket Col de Ventecul på den södra kammen vittnar om.

I mitten av 1970-talet byggde kommunen Lalley en skidanläggning på bergets sluttningar på 1 364 m, med tre skidliftar och en dagstuga med uthyrning. Huvudliften gick söderut till Col du Salut på 1 637 m och betjänade två norrvända backar. Tall, gran och ädelgran planterades mot laviner ovanför byggnaderna och backarna. Lågt besökstal och ojämn snötillgång stängde den i början av 1980-talet; liftarna monterades ned i två steg och den sista stolpen vid Col du Salut stod kvar till början av 2000-talet. Kvar finns betongkabinen vid liftfoten, fundamenten till flera stolpar och planteringarna.

Jocou förekommer i Jean Gionos roman Un roi sans divertissement under namnet "Le Jocond", där ett blodigt spår leder uppför dess sluttningar; Giono nämner det igen i L'Iris de Suse. Kritikern Jean Arrouye läser namnet som Joconditas berg, glädjens och det återfunna levnadslyckans berg. Det nuvarande namnet Jocou ersatte det äldre Jocon på initiativ av Lalleys borgmästare Gilbert Pelloux när skidanläggningen anlades.

Uppstigningen från den före detta skidstationen på 1 364 m tar knappt 700 höjdmeter till Crête de l'Archat och vidare till toppen, över en brant gräsbacke; passagen över kammen är luftig. Räkna två till tre timmar upp och en till två ned. Från Col de Grimone startar man vid vägkröken på 1 294 m, vid foten av Vallon de la Pouyat, och går nordnordost via Col de Vente-Cul och Col Pigeon.

Toppen ligger där tre kommuner möts: Lalley, Glandage och Lus-la-Croix-Haute. Jean Giono kallar den "Le Jocond" i Un roi sans divertissement och L'Iris de Suse, och Jean Arrouye läser namnet som Joconditas berg, glädjens berg.