Hortus, Arkeologisk plats och berg i Hérault, Frankrike

Det 512 meter höga Hortus ligger i kommunen Valflaunès, omkring 20 km norr om Montpellier, mittemot Pic Saint-Loup. Dess södra kant är en över hundra meter hög och mer än en kilometer bred klippa av vit kritkalksten, uppdelad i vågräta avsatser och lodräta sprickor, med tät buskmark och skog nedanför och en skogsbevuxen platå ovanför.

Hortusgrottans förhall grävdes ut över en bred grop och gav flera meter stratigrafi. Neandertalare sökte skydd där för 60 000 till 30 000 år sedan och lämnade mousterianska spetsar, klingor och skrapor samt omkring hundra människoben, många käkar. Därefter saknas yngre paleolitiskt material, men en neolitisk användning (Chasséen, Ferrières) följer fram till kalkolitikum och yngre bronsålder.

Vingårdarna på sluttningarna av Hortus och grannberget Pic Saint-Loup ger cruet Pic-Saint-Loup, erkänt som appellation d'origine contrôlée i januari 2017. Namnet Hortus betyder ”trädgård” på latin, och den occitanska formen Òrtols används fortfarande lokalt. En legend berättar om en herde och en herdinna som flydde ett påtvingat giftermål; en jätte klöv berget med ett knytnävsslag.

Klättersidan har ett sextiotal leder från grad sex till åtta, nåbara från vägen D122 som går upp till strax under topplattån. Kalkstenen är vertikal och sprucken, och lederna anses svårare än de på norra väggen av grannberget Pic Saint-Loup. Grottan och klipporna är tillhåll för fladdermöss, så grottgångarna är inte öppna för besökare.

Hortusgrottan är en rastplats för Schreibers fladdermus och medelhavshästskonäsan, vars antal där nådde nästan 1 000 individer på våren och hösten. Sex av de 17 registrerade fladdermusarterna lever i grottor och är hotade i Europa, vilket bidrog till att området ingår i Natura 2000-området "Pic Saint-Loup".