Labyrint, Skulpturträdgård i Saint-Paul-de-Vence, Frankrike

Labyrinten Miró är en samling skulpturer och keramik som Joan Miró gjorde för Fondation Maeght mellan 1961 och 1981, ordnade som en irrgång i en terrasserad trädgård ovanför havet. En vit linje visar vägen, som Ariadnes tråd, förbi en betongbåge på omkring 30 ton, en keramikvägg på 12 gånger 2 meter av 468 plattor och Dea, en fruktbarhetsfigur med buk av sköldpaddsskal.

I början av 1960-talet bjöd Aimé Maeght in Miró att medverka vid Fondation Maeght i Saint-Paul-de-Vence, och konstnären formgav trädgården som en labyrint. Miró arbetade med keramikerna Josep Llorens Artigas och Joan Gardy Artigas samt med arkitekten Josep Lluís Sert. Ensemblen utfördes mellan 1961 och 1981, bland annat betongbågen från 1963, muren av 468 plattor brända i Gallifa 1968 och bronsgaffeln från 1973.

Stigen markeras av en vit linje som påminner om Ariadnes tråd, och ett runt grått keramiskt bord är en hyllning till Antoni Gaudí, likt Park Güell i Barcelona. En grön gargoyle förser en av de fyra bassängerna med vatten, och det kosmiska ägget bär Mirós mening: "L'œuf cosmique polarise les incertitudes de l'ombre et de la lumière."

En vit linje dragen som Ariadnes tråd markerar vägen genom trädgården, som dock kan gås i vilken riktning som helst. Terrängen är terrasserad mellan bergen och havet och den högsta terrassen nås via trappor och sluttningar. Stadiga skor hjälper på ojämn mark.

Den vita linjen som markerar vägen anspelar på Ariadnes tråd från den grekiska mytologin och gör promenaden till en tråd genom labyrinten. Keramikväggen mäter 12 gånger 2 meter och består av 468 plattor som brändes i Artigas verkstad i Gallifa och sattes upp 1968.