Grande aiguille d'Ansabère, Bergstopp i Pyrenéerna, Frankrike

Grande aiguille d'Ansabère är en ljus kalkstensnål i Aspe-dalen, i kommunen Lescun, helt på franskt territorium några meter från spanska gränsen. En djup klyfta skiljer den från Grand Pic. Dess västra vägg reser sig ur klyftan; den östra sidan är en bred, sprickrik vägg som via lodräta rännor faller ner mot en grusbrant, med glesa mörka barrträd på grässlänten.

Armand Calame gjorde den första bestigningen av Grande aiguille d'Ansabère via västväggen den 24 juni 1923 men omkom på nedstigningen; kamraten Lucien Carrive föll när hamprepet brast. Marcel Cames och Henri Sarthou överlevde toppen den 27 juni 1927 via en annan led, Voie du Surplomb, genom att fästa järnstänger i en spricka. Fyra månader senare öppnade de leden «Cames-Sarthou», och den 12–13 augusti 1954 tog Jean och Pierre Ravier med Guy Santamaria sig uppför östväggen via nordostdiedern.

Toppens klätterhistoria är knuten till de järnstänger som Marcel Cames och Henri Sarthou fäste i en spricka den 27 juni 1927 för att passera en svår passage och skapa leden voie du Surplomb. Fyra månader senare öppnade de leden Cames-Sarthou. Östväggen bestegs av Jean och Pierre Ravier med Guy Santamaria den 12–13 augusti 1954.

Toppen nås enklast från staden Lescun genom att följa markerade vandringsleder som leder mot skyddet Cabanes d'Ansabère som ligger lägre på östra sidan. Klättrare bör förvänta sig brant klippterräng och behöver gedigen erfarenhet av scrambling eller teknisk klättring för den sista etappen.

Järnstängerna i en spricka på östväggen sattes dit av Marcel Cames och Henri Sarthou under deras bestigning den 27 juni 1927, de första som överlevde toppen. Passagen kallades voie du Surplomb. Fyra månader senare återvände de två för att öppna en ny led, Cames-Sarthou.