Morne du Vitet, Berg på ön Saint Barthélemy, Frankrike.

Morne du Vitet är Saint Barthélemys högsta punkt, en bred massiv täckt av mörkgrön låg vegetation vars ojämna topp består av två rundade toppar förenade av en nedsänkt kam. Sluttningarna sänker sig mot en brant klippa av skiktad brungrå sten som faller mot havet, med utspridda små byggnader på de lägre sluttningarna och längs klippkanten.

Källorna anger inga historiska händelser, datum eller personer för Morne de Vitet. Namnet kommer från det franska koloniala ordet ”morne” för ett litet berg, som även brukas på Saint-Pierre och Miquelon. Det som är dokumenterat är geografin: med 284–286 m är berget Saint-Barthélemys högsta punkt, i Vitet-distriktet på öns östra lovartsida.

Namnet kommer från kvarteret Vitet i öns vindpinade östra del, där berget reser sig; i gamla franska kolonier betyder "morne" ett litet berg, ett ord som också finns på Saint-Pierre och Miquelon. De mjuka öst- och nordsluttningarna är bebyggda, med hus och trädgårdar upp till halva höjden, medan de brantare väst- och sydsluttningarna är obebyggda.

Klättringen tar ungefär 1 till 2 timmar beroende på din kondition och startpunkt längs den markerade leden. Det är bäst att starta tidigt på morgonen för att se soluppgången och undvika dagens hetta.

Sydsidan faller från toppens 286 meter till havet inom 400 meter, den brantaste sluttningen på Saint-Barthélemy. Därför finns inga byggnader på syd- och västsluttningarna, medan de flackare öst- och nordsluttningarna är bebyggda. Från havet syns klippan av skiktad brungrå sten vid sluttningens fot under den gröna massan.