Château de Valgenceuse, Slott och park i Senlis, Frankrike

Château de Valgenceuse är en nyklassisk byggnad med en enda huvudkropp krönt av en central fronton, vars fasad indelas av nischer med helfigursstatyer och byster. Två små flyglar skjuter något ut på västra sidan och förbinds av en stor terrass med balustrad. Terrassen med balustrad, en gudinnestaty och trappor leder ned mot en vattenspegel som grävts intill Nonette; en buxbomslund från 1600-talet med kolonnad, pelarskålar och ett ishus i form av en konstgjord ruin omger den.

En dekan vid Saint-Frambourg-kapitlet köpte egendomen 1396 och skänkte den till kapitlet, som sålde den 1582. Jean och Louis Crochet anlade den första parken och grävde vattenspegeln i Nonettes bädd omkring 1620; Lebel fullbordade arbetet efter 1656. Slottet byggdes om i nyklassisk stil i slutet av 1700-talet, och 1964 skar motorvägen A1 av parkens östra ände.

På 1800-talet höll Louise-Célina de Junquières (1806–1875), genom giftermål markisinna de Giac, en litterär salong i slottet och parken: hon tog emot Alfred de Vigny, Gérard de Nerval, en stor beundrare som nämner henne i sina skrifter, och därefter Alexandre Dumas och Alexandre Dumas den yngre, som förlägger sin novell Césarine till egendomen. Orangeriet användes då som teater.

Egendomen är privat och ligger vid floden Nonette i Senlis; trädgårdarna är inte öppna för fria besök, så tillträde kräver en överenskommelse med ägarna i förväg. Sedan 1964 skär motorvägen A1 genom parkens östra ände, och slottet, orangeriet och terrassen är skyddade som monument historique.

Slottets ytterväggar innehåller specialiserade nischer som var specialbyggda för att visa klassiska statyer och byster. Dessa skulpterade fördjupningar gör att byggnaden själv blir ett galleri för skulptur.