Château de Bazoches-sur-Vesles, Slottsruiner i Bazoches-et-Saint-Thibaut, Frankrike.

Château de Bazoches-sur-Vesles är en förfallen fästning från 1200-talet vars bevarade trapetsformade ringmur är byggd av omsorgsfullt fogad kalksten. På västra fronten står ännu tre runda torn med 6 meters diameter och höga skottgluggar. Av de forna bostadshusen återstår endast ett tvillingfönster från 1200-talet nära norra hörntornet och välvda källare.

Slottet byggdes på 1200-talet som en försvarsfästning och omvandlades senare till jordbruksanvändning i början av 1900-talet. Första världskriget orsakade allvarliga skador på strukturerna när platsen föll inom aktiva konfliktzoner.

Ätten Bazoches, en yngre gren av Châtillon härstammande från Milon de Bazoches (död före 1087), gav tre biskopar till stiftet Soissons på 1200-talet, bland dem Jacques de Bazoches som 1232 tog emot Nicolas de Bazoches' trohetsed för borgen. Herradömet lydde först under ärkebiskoparna i Reims.

Lämningarna står i södra delen av byn Bazoches-sur-Vesles, nära järnvägen, i departementet Aisne. Endast resterna av den trapetsformade ringmuren är inskrivna, så platsen ses utifrån, på ojämn och delvis bevuxen mark. De tre runda tornen på västra fronten har 6 meters diameter.

Slottet skadades 1858 av en bonde och förstördes 1918 under första världskriget. Av de gamla bostäderna återstår endast ett tvådelat fönster från 1200-talet nära det norra hörntornet och välvda källare. De tre runda tornen på västra fronten har 6 meters diameter och genomborras av höga skottgluggar.