Église Saint-Sauveur de Casesnoves, Romersk kyrka i Ille-sur-Têt, Frankrike

Église Saint-Sauveur de Casesnoves är en liten enskeppig romansk kyrka av mursten och täckt med flata stenplattor (lauzes), belägen på 161 m höjd i den övergivna byn Casesnoves, 2 km väster om Ille-sur-Têt. Den halvrunda absiden har blinda bågar i lombardisk stil utan lisener, och ett fönster med dubbel språng öppnar sig i mitten. Skeppet täcks av ett tunnvalv och förbinds med koret genom en mycket bred triumfbåge; i södra muren sitter en dörr av rosa marmor och i väster en klockgavel.

Kyrkan byggdes omkring 1050, möjligen i två faser, och dokumenteras 1288 då Ramon Joan nämns som dess kaplan. Under 1200- eller 1300-talet förlängdes skeppet västerut med en klockgavel, ett norra kapell tillkom och södra dörren ersattes av en portal i rosa marmor. Församlingen införlivades i Ille 1561 och byggnaden såldes som nationalegendom under franska revolutionen. Romanska muralmålningar återupptäcktes 1953 och avlägsnades 1954; kyrkan listades som monument historique den 6 juni 1955.

Namnet Casesnoves kommer från latinets Casas novas, „nya hus“, första gången belagt 1076. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal höll traditionen att kyrkan var vigd åt de spanska helgonen Justus och Pastor, en uppgift som den lokale poeten Joseph-Sébastien Pons upprepade; han kallade den förfallna byn sin favoritpromenad.

Kyrkan ligger i den övergivna byn Casesnoves, omkring två kilometer väster om Ille-sur-Têt centrum och mindre än tre kilometer från Rodès och Bouleternère, på Têts vänstra strand vid ravinens klippor. Kommunen köpte byggnaden 1990 och genomförde restaureringar 1990 och 1992, då murarna förstärktes och taket förnyades. Man tar sig dit till fots genom de omgivande fruktträdgårdarna; marken vid det forna jordbruksförrådet är ojämn.

Kyrkans muralmålningar är norra Kataloniens äldsta, målade i mitten av 1000-talet, något före dem i Sant Martí de Fenollar. De togs loss 1954 sedan borgmästaren tipsat en antikhandlare, dök upp i Genève 1978 och finns nu hos stiftelsen Abegg nära Bern och på museet i Genève; några fragment är kvar på plats.