Saint-Jean-de-Maurienne Cathedral, Romersk katedral i Saint-Jean-de-Maurienne, Frankrike

Katedralen Saint-Jean-Baptiste i Saint-Jean-de-Maurienne är en romansk kyrka som byggdes om från mitten av 1000-talet till omkring 1075, med ett omkring 60 meter långt skepp som slutar i en absid och sidokapell. År 1452 lät kardinal d'Estouteville sätta in träribbvalv i gotisk stil på stenförstärkningar och tog upp höga spetsbågiga fönster. Den ljusa stenfasaden har en triangulär gavel med kors, tre rundbågiga portaler och en nyklassicistisk portik från 1771.

Kung Guntram grundade den första katedralen på 500-talet efter att ha skilt Maurienne från stiftet Turin; påven Gregorius I bekräftade det nya biskopssätet 599. Saracenska räder förstörde kyrkan 943. Återuppbyggd från mitten av 1000-talet och fullbordad omkring 1075 fick den trägotiska valv på 1450-talet under kardinal d'Estouteville.

Katedralens namn kommer från reliken av Johannes Döparen som enligt legenden nedtecknad av Gregorius av Tours fördes hem av en kvinna från Maurienne efter lång bön. På 900-talet kallas hon Tigris, på 1100-talet hos Petrus Comestor Thecla. Reliken gjorde den lilla staden till pilgrimsmål och ledde till att stiftet inrättades.

Katedralen ligger i stadens centrum och är lätt att nå till fots. Besökare bör kontrollera öppettiderna innan de anländer, eftersom de kan variera beroende på gudstjänster och säsong.

Katedralen rymmer kvarlevorna efter de tre första grevarna av huset Savojen: Humbert I, Amadeus I och Bonifatius. Humbert, som dog 1048, begravdes här, och gravarna gör kyrkan till en dynastisk begravningsplats för familjen som senare styrde Piemonte och Italien.