Abbaye de La Roë, Historiskt kloster i La Roë, Frankrike

Abbaye de La Roë består av två sammanbyggda stenhus. Till vänster har kyrkofasaden i ljusgrå sten en hög rundbågeport med mindre bågar vid sidan och ett runt fönster ovanför; en låg byggnad förbinder den med huvudlängan. Till höger står en lång, hög byggnad i krämfärgat murverk med brant mörkt skiffertak, rader av rektangulära fönster med ljusa ramar, en rundbågedörr nådd via en kort stentrappa och en rustik stensockel.

Klostret grundades 1096 och fick sitt första invigda altare 1098, vilket etablerade det som ett erkänt centrum för religiös auktoritet. Under efterföljande århundraden växte dess inflytande och det kom att övervaka många kyrkor i den omgivande regionen.

Klostrets ursprungliga namn, Ecclesia de Bosco (”Skogarnas kyrka”), kommer från den sumpiga, skogsbevuxna mark där det byggdes. Det var det första huset för reguljära kaniker i provinsen Tours, och dess abbot bar därför titeln ordensdekan. Dess kaniker betjänade ett sextiotal församlingskyrkor eller enkla priorat i Bretagne, Anjou och Maine.

Klostret ligger i sydvästra Mayenne, i Mayenne angevine, 33 km från Château-Gontier och Laval och omkring 60 km från Rennes och Angers. Kyrkans fasad vetter mot den långa krämfärgade klosterbyggnaden, vars rundbågeport nås via några stentrappsteg; avsätt tid att gå runt båda byggnaderna.

Klostrets första namn, Ecclesia de Bosco (”Skogarnas kyrka”), förklaras i Cartulaire noir de Saint-Maurice-d'Angers av den sumpiga, skogbevuxna marken där kyrkan låg. Även adjektivet Rotensis och formen Coenobium Rotanum från 1588 förekommer i källorna.