Abbaye Notre-Dame du Vœu, Klosterruin i Cherbourg-en-Cotentin, Frankrike

Abbaye Notre-Dame du Vœu är ett förfallet augustinkloster på rue de l'Abbaye väster om Cherbourg-en-Cotentin. Den bevarade muren av grå och blekgröna stenblock har rektangulära fönsteröppningar utan glas, en trekantig gavel ovanför en dörr och en hög, smal stenfragment som reser sig över den högra delen. Framför finns en låg terrassmur, klippta buskar och ett runt stenfat.

Klostret grundades 1145 av kejsarinnan Matilda, sondotter till Vilhelm Erövraren, och invigdes 1181. Det plundrades och brändes upprepade gånger under hundraårskriget och religionskrigen. Ett kungligt dekret upphävde det 1774 eftersom det hyste färre än femton ordensfolk. Det klassades delvis 1913 och fullt ut 2002.

Namnet Chantereyne på den sumpiga marken vid bäckarna Bucaille och Chantereyne kommer troligen från latinets cantu ranarum, "platsen där grodorna sjunger". Klostret kallades "du Vœu" först från 1600-talet. Matilda installerade 1160 kaniker från Saint-Victor i Paris och fick rätt för abboten att bära mitra, kräkla och ring.

Ruinerna ligger på Rue de l'Abbaye vid Cherbourgs västra utfart före La Saline, inom den delegerade kommunen Cherbourg-Octeville. Platsen har restaurerats sedan 1964 och är sedan 2002 fullt klassad som historiskt monument. En låg terrassmur, klippta buskar och ett runt stenfat löper framför den långa ruinmuren.

Berättelsen om stormen och löftet kommer från Arthur du Moustiers Neustria pia (1663), fem sekler efter händelserna, och saknas i samtida krönikor. Robert Lerouvillois knyter i stället grundandet till Vilhelm Erövrarens löfte; han insjuknade i Cherbourg och grundade slottskyrkan 1063. Namnet Chantereyne tros komma från cantu ranarum, grodorna i bäckarna Bucaille och Chantereyne.