Théâtre gallo-romain des Bardiaux, Romersk teater i Arleuf, Frankrike

Théâtre gallo-romain des Bardiaux är en gallo-romersk teater uppförd i slutet av 200-talet på norra sluttningen av Chaz-dalen. Den mäter 45 m i längd och 40 m i bredd, med en cavea av sex koncentriska terrasser cirka 40 cm höga, avgränsade av en 50 cm tjock mur, och en orkester med drygt 9 m radie. Scenbyggnaden hade tre rektangulära fack och två dörrar.

Teatern byggdes i slutet av 200-talet på en sluttning i Chaz-dalen, ovanpå ett äldre bosättningslager. Dr Lucien Olivier grävde ut scenbyggnaden, orkestern och cavean mellan 1971 och 1974. Platsen övergavs på 400-talet under kristet inflytande och täcktes senare av jord.

Platsen kallades les Bardiaux, efter Beardo; på 1800-talet trodde invånarna att en stad legat här, och funna medaljer och föremål såldes till en gårdfarihandlare 1857. Den lilla teatern med 600 till 700 platser användes också för offentliga möten och kanske ritualer.

Teatern ligger på en nordsluttning på 590 meters höjd, med åskådarterrasserna anlagda i en lutning på omkring 12 procent. Man tar sig till fots från Arleuf, 1,7 km åt sydost; närmaste järnvägsstation är Autun, cirka 40 km bort. De gräsbevuxna lämningarna är lättast att gå på i torrt väder.

En 16 cm hög statyett av en överflödets gudinna, funnen på platsen och kallad Dame des Bardiaux, förvaras på Musée Rolin i Autun. Prästen Jacques-Félix Baudiau noterade 1867 att medaljer och andra föremål från Les Bardiaux hade sålts till en gårdfarihandlare 1857.