Abbaye de Notre Dame de Loos, Kloster i Loos, Frankrike

Abbaye Notre-Dame de Loos är ett före detta cistercienskloster i Loos nära Lille, uppfört i sin nuvarande form 1752 som en tegel- och stensanläggning. Den långa huvudbyggnaden har ett mörkgrått sadeltak, röda tegelväggar med ljusa steninramningar, en något utskjutande mittdel krönt av en triangulär gavel med skulpterad dekor och rader av höga välvda fönster ovanför mindre rektangulära. Vid sidan står en lägre tvåvånings tegelbyggnad och en stor välvd port med blå dubbeldörrar i en ljus stenram.

Klostret grundades 1149 av Thierry av Alsace och Sibylle av Anjou som ett centrum för cistercienskt klosterliv. Franska revolutionen 1789 omvandlade det till statlig egendom och avslutade århundraden av religiös användning.

Kapellet Notre-Dame-de-Grâce fullbordades och välsignades 1591, byggdes ut och invigdes av biskop Michel d'Esne 1611; ärkehertig Albert och Isabella vallfärdade hit efter sitt högtidliga intåg i Lille. Abboten styrde också sex kvinnohus, bland dem klostret Flines, och var ständig föreståndare för hospice Comtesse. Kapellet revs efter 1962 för att ge plats åt en idrottsplan.

Det tidigare klostret är inte öppet för besökare: fängelset stängde i augusti 2011 och byggnaderna har sedan dess förstörts av kabelstölder och skadegörelse. Klosterbyggnaderna från 1700-talet, med skyddade tak, gavlar och fasader, ska restaureras till ett center för frigivningsförberedelse. Anläggningen ses endast från gatan.

Platsen blev hem för en av Frankrikes första kriminalvårdsforskningsenheter 1927 och banade väg för vetenskapliga metoder för rehabilitering av fångar. Denna innovation visade hur institutionen anpassade sig till förändrade sociala behov.