Abbaye de Beaugerais, Cistercienskloster i Loché-sur-Indrois, Frankrike

Abbaye de Beaugerais är ett tidigare cistercienskloster i Loché-sur-Indrois, Indre-et-Loire. Det bevarade långhuset, invigt 1184 och ombyggt 1204, har ljusa kalkstensmurar, två höga strävpelare och ett brant tak av platta rödbruna tegelpannor. Koret och tvärskeppet är borta, och av korsgången återstår endast fragment.

Klostret grundades 1153 genom en eremits ansträngningar som fick stöd från närliggande kloster. Under två århundraden växte gemenskapen genom donationer från regionala adelsfamiljer som stödde klosterlivet.

Namnet Beaugerais kan komma från det galliska balcos, en lerig, av ett vilddjur nedtrampad liggplats, eller från personnamnet Bauger som var vanligt i trakten; samma ortnamn finns i Argy och Arpheuilles i Indre. Munkarna röjde själva den angränsande Loches-skogen, och klosterkyrkan invigdes 1184 med reliker av sankt Eusice, sankt Julianus, sankt Ours, Thomas Becket och det heliga korset.

Platsen ligger nära Indre-dalen och är lättillgänglig från närliggande byar. Området är öppet för besökare, även om stadiga skor rekommenderas, särskilt under blötare månader när terrängen kan vara lerig.

Vägen från Montrésor till Châtillon-sur-Indre, nu en enkel stig, användes troligen av pilgrimer som reste från norra Frankrike till Santiago de Compostela via Orléans och Limoges. Eremiterna som bosatte sig här i början av 1150-talet fungerade ibland som guider åt resenärer som korsade skogen mot allmosor.