Abbaye de Saint-Sulpice, Klosterruin i Plateau d'Hauteville, Frankrike

Abbaye de Saint-Sulpice är en cistercienserklosterruin som ligger på cirka 796 meter (2 610 fot) höjd på Plateau d'Hauteville. Lämningarna inkluderar en kyrkobyggnad som sträcker sig cirka 50 meter (164 fot) med fem sektioner, plus grundkonturerna av anslutna byggnader som kapitelsalen och köket.

Ett cluniacensiskt priorat i Saint-Sulpice-le-Vieux blev cistercienskt 1130, efter mark som greve Amadeus III av Savojen skänkt, och knöts till klostret Pontigny. Gemenskapen flyttade till nuvarande plats och grundade dotterkloster: Falleri i Toscana (1143), San Martino al Cimino nära Viterbo (1150) och Chassagne (1162). Det såldes under revolutionen och användes som stenbrott.

Klostret har sitt namn efter Saint-Sulpice-le-Vieux, platsen för det ursprungliga prioratet. Munkarna kom delvis från Pontigny; 1155 drog sig Margareta av Savojen, dotter till Amadeus III, tillbaka till klostret i Bons-en-Bugey, vars vård Saint-Sulpice tog över. Kapellet helgat åt sankt Vitalis rymmer idag tillfälliga utställningar och en presentation av utgrävningen.

Ruinerna ligger i en sänka väster om byn Thézillieu, på 796 meters höjd, cirka 14 km nordväst om Belley. Det enda bevarade byggnadsverket, det forna gästkapellet, rymmer tillfälliga utställningar och en presentation av utgrävningen. Delar av ringmuren står kvar, och den frilagda planen gör det möjligt att till fots följa kyrkan och klosterbyggnaderna.

Det före detta gästkapellet, invigt åt sankt Vitalis, är den enda kvarstående byggnaden; där visas tillfälliga utställningar och en presentation av utgrävningen. Söderut, nedanför, låg en kvarn. Delar av ringmuren finns också kvar.