Maskinen vid Marly, Historisk pumpstation i Bougival och Louveciennes, Frankrike

Machine de Marly var ett hydrauliskt pumpsystem vid Seine i Bougival, byggt av trä och sten. Fjorton vattenhjul med en diameter på cirka 11,5 meter drev över 250 pumpar som lyfte flodvattnet i tre steg till akvedukten i Louveciennes, omkring 160 meter över floden. En ljus stödmur av sten och stora träfackverk utgjorde dess bas.

Arbetet med vattensystemet började 1681 under Ludvig XIV:s regeringstid, och ingenjörerna Arnold de Ville och Rennequin Sualem slutförde det 1684. Den ursprungliga träkonstruktionen var i drift i cirka 133 år innan ångmaskiner ersatte den 1817.

Maskinen fick sitt namn efter slottet Marly, vars trädgårdar förbrukade större delen av det uppumpade vattnet, medan fontänerna i Versailles gick på halv tryck. Diderot berömde den i Encyclopédie 1751 som ett verk som trots brister alltid skulle hedra sin uppfinnare. Den blev själv en sevärdhet.

De bevarade byggnaderna ligger längs quai Rennequin-Sualem i Bougival, medan Louveciennes reservoarer och akvedukt ligger på motsatta sluttningen. François Céciles maskinhus (1812–1819), verkstäderna och smedjan (1819–1825) samt Dufrayers tegelbyggnad från 1859 syns utifrån. Området är privat och försörjer vattenverket för Versailles och Saint-Cloud, så man betraktar det från allmän väg.

Det ursprungliga systemet drevs helt av vattenkraft, utan moderna motorer eller externa energikällor, vilket gjorde det till ett ingenjörsmästerverk för sin tid. Ingenjörerna löste svåra problem enbart genom att på ett smart sätt använda flodflöde och gravitation.