Château de Regnéville, Slottsruin i Regnéville-sur-Mer, Frankrike

Château de Regnéville är en medeltida slottsruin på Normandies kust. Kärntornet reser sig cirka 20 meter högt med väggar över 3 meter (10 fot) tjocka, beläget i den övre gårdens nordöstra hörn.

Borgen grundades på 1100-talet och kom 1349 till Navarras kungar när Karl den onde ärvde sin fars normandiska landområden. Den intogs av franska trupper 1378 och besattes 1418 av hertigen av Gloucester för Englands räkning. Återtagen 1449, revs den 1637 sedan Ludvig XIII beordrat rivning av befästningar utanför rikets gränser.

Slottets namn kommer från byn Regnéville-sur-Mer, vars torrhamn det skyddade, en av de mest aktiva på Cotentinhalvön från medeltiden till 1600-talet. År 1364 förstärkte Karl den ondes anhängare befästningarna; kärntornets spiraltrappa, återuppbyggd på 1500-talet, syns ännu. Herrarna av Piennes bodde här till 1700-talet.

Ruinerna ligger intill kyrkan vid Sienne-flodens mynning i Regnéville-sur-Mer. Utgrävningarna 1991–1993 frilade grunden till den övre borggården, och sedan 1994 pågår restaurering, så vissa delar kan vara avspärrade. Kärntornets spiraltrappa, ombyggd på 1500-talet, syns fortfarande.

I mitten av 1800-talet inrättade Victor Bunel ett mekaniskt sågverk för att skära marmor på den forna nedre gården. Kärntornet fylldes med krut och sprängdes 1637; det sprack från topp till botten längs spiraltrappan.