Canal du Rhône à Sète, sjöfartskanal i södra Frankrike

Canal du Rhône à Sète är en 98 kilometer lång farled som förbinder Rhône vid Beaucaire med Étang de Thau vid Sète. Den går genom platt terräng: breda jordvallar med vass och gräs, en grusväg på ena sidan och stenkajer med förtöjda båtar i bebyggda avsnitt. Längs hela sträckan finns bara en sluss.

Languedocs ständer beslutade 1773 att bygga en kanal från Beaucaire till Aigues-Mortes enligt ett förslag av Isaac Étienne Grangent, för att befria handeln mellan Rhône och Sète från seglingen på Petit-Rhône. Arbetet avbröts 1789 och återupptogs efter lagen av den 16 mars 1801; de första båtarna passerade 1806 och kanalen godkändes slutgiltigt den 29 september 1828, till en kostnad av 16 miljoner franc i stället för 2,5 miljoner. Ingenjören Paulin Talabot ersatte saltvattnet med sötvatten fram till Aigues-Mortes, där en skyddslås stod klar 1834.

Vattenvägen passerar genom städer som Aigues-Mortes och Saint-Gilles där traditionella fiskebåtar och arbetshamnar formar det dagliga livet längs stränderna. Lokalbefolkningen använder fortfarande kanalen för småskaligt fiske och fritidsbåtar, vilket håller maritima traditioner synliga för resenärer.

Kanalen har bara en enda sluss längs hela sin längd, vilket gör husbåtssegling enkel. Infarten till Rhône vid Beaucaire är stängd sedan Vallabrèguesdammen byggdes; båtar når floden via slussen väster om Saint-Gilles, som är förbunden med Petit Rhône. En förbifartssträcka går nu förbi Aigues-Mortes och dess järnvägssvängbro.

Kanalen har bara en enda sluss längs hela sin längd, vilket gör den lätt att navigera och populär för husbåtsemester. Från stränderna kan man se vildhästar, vilda tjurar, flamingor och många fågelarter.