Col de Montgenèvre, Bergspass i Hautes-Alpes, Frankrike

Col de Montgenèvre är ett pass på 1 850 m mellan Cercesmassivet och Queyras, 2,5 km från italienska gränsen. Det ligger i en omkring 5 km lång glacial dalgång, upphängd ovanför Briançondalen på franska sidan och Po-slätten på italienska sidan. Vägen förbinder Briançon med Cesana Torinese; passet öppnar sig mellan Tête des Fournéous och Sommet de Château Jouan.

Passet användes från gallisk och sedan romersk tid och bar Via Domitia, påbörjad av konsul Gnaeus Domitius Ahenobarbus 121 f.Kr. Omkring 3-2 f.Kr. förbättrade Marcus Julius Cottius vägen från Italien till Narbonensis. År 333 noterade Bordeaux-pilgrimen namnet Matrona och en resandebyggnad, utgrävd 2010. Napoleons väg stod klar 1804; 1947 flyttades gränsen öster om passet till Clavière.

Passet ligger på en fransk gren av via Francigena, pilgrimsvägen till Rom, som vid Santhià i Italien anslöt till huvudleden. Bordeaux-pilgrimen noterade här år 333 namnet Matrona och en byggnad där resande kunde härbärgeras; vid utgrävningar 2010 frilades en byggnad med pelargård, av samma slag som vid passen Stora och Lilla Sankt Bernhard.

Vägen är öppen året runt, men vintermånaderna kan medföra snö och is som kräver lämpliga däck eller kedjor. Förare bör planera för jämn klättring med tydliga siktlinjer, och avsätta extra tid under högsäsong när cyklister och turistgrupper använder vägen.

Giro d'Italia korsade passet första gången 1949, på en 254 km lång etapp från Cuneo till Pinerolo över Larche, Vars, Izoard och Montgenèvre; Fausto Coppi attackerade på första stigningen och gick i mål över tio minuter före Gino Bartali. Tour de France har tagit sig över passet elva gånger, och 1996 klättrade klungan det två dagar i rad, först från fransk och sedan från italiensk sida.